Ja, nu är vi inne på vårt tredje samarbete och det verkar ju som om vi klarar av det där bra. Två färdigskrivna böcker och vi är inte osams…
Hur gör vi när vi samarbetar, Annelie Drewsen och jag?
Vi börjar med att göra en skiss på vad boken ska innehålla. För att kunna göra det måste vi förstås ha lite koll på personens liv, och sedan kanske vi ändå ändrar kapitelindelningen medan vi skriver.
Sedan har vi gjort på lite olika sätt. När vi skrev den första boken, Astrid Lindgren – ett liv, läste vi olika böcker och samlade intressant information tillsammans i Google Drive. Vi hade ett dokument för varje kapitel och skrev in sånt vi ville ha med i boken tillsammans med vilken källa vi hade hittat informationen i. Tanken var att jag mest skulle samla information och Annelie skriva. Men sedan gick Annelie igång och ville läsa allt möjligt hon med, så det blev inte riktigt så.
Med Alfred Nobel – ett liv delade vi tydligare upp emellan oss vem som skulle skriva vad, och vi läste även olika böcker. Jag plöjde igenom rätt många, men flera av dem visade sig inte vara så användbara eftersom de inte var riktigt vederhäftiga. Medan Annelie ganska snabbt lyckades hitta den bästa källan, en utställningskatalog utgiven av Nobelmuseet.
När vi sedan har haft ett antal preliminära texter så har vi suttit tillsammans vid ett par tillfällen och jobbat med dem. Det är Annelie som är proffs på det språkliga och på att få böckerna lättlästa, även om jag har en viss känsla jag med – jag har ju läst mängder med lättlästa böcker. En gemensam språklig granskning behövs, det ska flyta och vara ett språk som stämmer boken igenom.
Vi har förstås behövt gå igenom helheten tillsammans, så att samma termer används för samma sak, att förklaringar kommer när ett ord dyker upp första gången och ibland har vi sett att några meningar kanske borde flyttas till ett annat kapitel. När vi är färdiga med texten känns det inte längre som om en viss del är skriven av bara den ena av oss. Faktiskt har jag glömt bort vem som skrivit vad från början – den publicerade texten är vår gemensamma.
Vi har också diskuterat sådant som vilken information om den historiska kontexten som ska vara med; för att förstå personen vi skriver om men också för att det är viktiga kunskaper som vi gärna vill få läsarna intresserade av. Vi hoppas att de som läser vår bok om Astrid Lindgren blir nyfikna på kvinnors situation under det tidiga 1900-talet, på Andra världskriget, på vikten av bra böcker för barn och kanske på att skriva själva.
Och den som läser vår bok om Alfred Nobel får förhoppningsvis ett intresse för industrialismen och för fredsfrågan, och börjar kanske fundera över hur viktig människors strävan efter kunskap och utveckling är.
Nu när vi håller på med vår tredje bok har ett visst mönster börjar utkristallisera sig. Annelie och jag börjar muta in olika områden och förfina vår respektive expertis… själv är jag numera en jäkel på att skriva de kapitel som heter DÖD OCH BEGRAVNING!