Jag har fortsatt att fundera på det här med gammalt och nytt. Ibland hittar man faktiskt det glömda och förbisedda genom det nya. Så var fallet när jag i höstas läste Birgitta Theanders då nyutkomna bok Till arbetet! Yrkesdrömmar och arbetsliv i flickboken 1920-65.
Är det en genre som kan kallas både bortglömd och marginaliserad (och betraktad med i bästa fall överseende leenden) så är det flickboken. Och är det någon som har koll på den, så är det Birgitta Theander. I sin avhandling från 2006, Älskad och förnekad. Flickboken i Sverige 1945-65, lyfter hon fram och analyserar ett material som tidigare varit endast fläckvis uppmärksammat.
I mina allätande och maniskt läsande barn- och ungdomsår var flickboken central. Det jag läste var i första hand inte det som skrevs i min egen tid, eftersom flickboken officiellt var avlivad då. (Det skedde i mitten på 1960-talet.) Istället läste jag det som min mamma och hennes syskon lämnat på mormors vind, och gärna sådant som kunde återfinnas på undanskymd plats i bokhyllan hos diverse släktingar och vänner. Louisa May Alcotts En präktig flicka från 1929 skördades skamlöst ur en ingift mosters bokhylla.
På den tiden reflekterade jag förstås aldrig över böckerna som en genre, eller vad de sade (och inte sade) om kvinnoroller, samhällsförväntningar och värderingar, eller det som fanns under ytan i texterna. Berättelserna och persongallerierna stod i centrum. Jag gillade inte allt, men jag var villig att ge allt en chans. I rättvisans namn skall sägas att jag också, med nästan samma entusiasm, kastade mig över det som hamnade under rubriken ”pojkböcker”: Biggles, Tvillingdeckare, indianböcker, Dante (inte författaren utan huvudpersonen) och Tre deckare lånades, loppisköptes och lästes.
Min allt större nyfikenhet på det glömda och svårfångade som jag skrev om i förra inlägget, gjorde läsningen av Theanders Till arbetet! till en ren njutning. Välbekanta titlar från flydda tider vinkade från sidorna, men framför allt fanns där massor som jag aldrig läst, men som framstod som oemotståndligt lockande. Theanders genomgång av flickbokshjältinnornas yrkesdrömmar och arbeten, i all sin häpnadsväckande variation, är förstås också höggradigt intressant.
För den som vill återknyta bekantskapen med Astrid Lindgrens Kati, eller lära känna henne, är det bara att gå till Litteraturbanken. Där finns också den tidigare nämnda Louisa May Alcott-boken, men i sin första översättning och med en annan titel: En gammaldags flicka. Att digitalisera är givetvis också att göra nytt av gammalt och att skapa nya möjligheter för upptäckter och läsning. Det finns många sätt att hitta det gamla i det nya – det viktiga är, som jag skrev sist, att vilja och våga leta.
Läs böckerna gratis hos Litteraturbanken:
En gammaldags flicka av Louisa May Alcott https://litteraturbanken.se/forfattare/AlcottLM/titlar/EnGammaldagsFlicka/sida/I/faksimil?om-boken
Kati i Amerika av Astrid Lindgren https://litteraturbanken.se/forfattare/LindgrenA/titlar/KatiIAmerika/sida/3/etext?om-boken
Kati på Kaptensgatan av Astrid Lindgren https://litteraturbanken.se/forfattare/LindgrenA/titlar/KatiPaKaptensgatan/sida/3/etext?om-boken
Kati i Paris av Astrid Lindgren https://litteraturbanken.se/forfattare/LindgrenA/titlar/KatiIParis/sida/3/etext?om-boken
Läs Birgitta Theanders presentation: Kati-böckerna – Astrid Lindgrens flickbokstrilogi https://litteraturbanken.se/presentationer/specialomraden/Katibockerna.html
Åh jag älskade den boken av Alcott när jag var liten! Fast den utgåva jag läste hette ’En krona bland flickor’! Och jag hade samma relation till flickboken som du, -tack och lov för hyllan i källaren med mammas och hennes mostrars gamla böcker. Mamma och jag mindes mångs av dem långt fram i vuxen ålder och mamma undrade ibland varför hon kom ihåg ALLT om Syster Ulla i Flickornas julbok från typ 1947 men inte den där klassikern som hon också läst som ung… det är en underbar bortglömd tradition, ofta väldigt självförverkligande med otroliga yrkesval etc.. kul att du skrev om det! Och jag borde kollla upp Theanders texter..
Hej Gabriella! Så kul med respons på Alcott! ”En krona bland flickor” är egentligen den vackraste titeln av de tre. Och känner verkligen igen mig i beskrivningen av att den gamla flickboksläsningen sitter som berget i minnet, men mycket annat har fallit bort : ) Kan verkligen rekommendera Birgitta Theanders båda böcker, men det som är extra roligt med den senare är att den täcker in ett större segment av tid, och man får med även de tidigare böckerna.