Profilbild
2012-06-28

Jag har precis läst ut Ulli Lusts grafiska roman som är nästan plågsamt realistisk. På ett ögonblick susar jag tillbaka till 80-talets tågluff genom Europa; förväntningarna, känslan av att allt var möjligt, äventyrslustan. Ja, och så verkligheten förstås; ont om pengar, taskig mat, unkna sovsalar, efterhängsa/knäppa typer som man knappt kunde freda sig emot.

I Idag är sista… så sticker Ulli och kompisen Edi från Wien till Italien. Det är 1984, de umgås i punkkretsarna och anammar en fri livsstil med äventyr och frihet som ledord. De hamnar i Rom, sedan i Neapel och till sist på Sicilien. Ju längre söderut de kommer, desto mörkare blir berättelsen. Är det okej att göra vad som helst för pengar och mat? Hur lojal är man mot kompisen och hur väl känner de varandra egentligen?

Ulli ser sig själv som en stark och kompromisslös ung kvinna, hon vill gärna tro att ett nej är ett nej, att det räcker att sätta sina egna gränser. Men andra tänker inte likadant. Under resans gång upplever båda tjejerna grova kränkningar som de inte kan fly ifrån. Till slut har de syltat in sig med maffian, tappat lusten för äventyret och vet inte hur de ska ta sig ur situationen.

Jag gillade verkligen denna roman för att den utan krusiduller och sentimentalitet skildrar två unga kvinnors upplevelser under några månader på 80-talet, den känns trovärdig och riktigt snyggt tecknad är den med. Ulli Lust lägger dessutom in lite andra texter i form av dagboksanteckningar och brev som gör berättelsen fylligare. Och det är ju inte bara mörka erfarenheter som Ulli och Edi gör – visst har de kul också!

Låna genast på ett bibliotek nära dig!

/Anna Griph