Mars är månaden då allt växande tar sin början. Talgoxarna har varit igång sedan länge, nu delar grönfinkar, koltrastar, rödhakar och inte minst måsar i morronkonserten. Dags att se sig om, lyssna, se och lära. Nyss hörde jag bofinken för första gången i år.
Det blir alltså litet om fåglar idag.
Jag som skriver heter Uno Nilsson, fd bokpratare och bibliotekarie, numer pensionist. Jag recenserar dessutom böcker och naturvideo för Btj. Jag bor i Malmö, och perspektivet blir naturligtvis Skånskt, Götaländskt, Svenskt och Europeiskt (tänker jag på en viss utrikesminister, eller?)
I Skåne finns också Björn Ranelid, författaren som gjorde succé i Melodifestivalen. Få är så omstridda som Ranelid, men så är han också nästan ensam om att marknadsföra sig enligt mottot ”att synas och höras ofta och rejält”. Retar många. Inte mig, jag kan välja min läsning på egen hand.
Nå, vad har vi för fågelböcker att komma med idag? Jag nöjer mig med en enda. ”Fågelsång” heter den av Jan Pedersen. En innovativ bok, vars lilla format passar i ryggsäcken. Till beskrivningen av 150 arter hör en liten ljudspelare med varje fågels läte. Andra böcker i gengren har bilagda CD-skivor, många bra, men inte tillnärmelsevis lika praktiska. Jag och min hustru brukar tävla vid soffbordet, ett läte, en gissning. Poäng vid rätt fågel.
Texten i boken är visserligen knapphändig, men fyllig nog. Kanske en ingång till mer läsning i monografier (böcker om en art, eller familj fåglar) eller av Eric Rosenbergs alltid gångbara ”Fåglar i Sverige”. Boken är en höjdare i konsten att skriva litterärt om ett fackämne. Läs den!!!
Uno Nilsson