I Finland pågår just nu en lite trött debatt om hur man ska få unga att läsa mera, och en gymnasist med rötter både i Finland och Ryssland skrev en insändare till Hufvudstadsbladet om litteraturundervisningen i Finland kontra Ryssland. I Finland lär det inte ens förekomma något sådant som litteratur på läsordningen, det är modersmålsundervisning med tyngpunkt på grammatik som gäller. Några böcker läser man inte. I Ryssland läser man bland annat Eddan.
Det här lär säkert variera från skola till skola. Entusiastiska modersmålslärare är jordens salt men finns inte överallt.
Svaret på hur man ska få unga att läsa mera är trots allt enkelt. Det är inte de unga som ska bli intresserade av böcker, utan barnen. När barnen är tonåringar som inte har läst böcker är det redan för sent. En undersökning i finlandssvenska hem visade att minre än en tredjedel av barnen brukar se sina föräldrar med en bok i handen (och då utgår jag från att man inte menade dammsugarmanualen). Och jag som trodde att vi var ett läsande folk…
Min mamma läste alltid för oss barn när vi var små, och det är därifrån mitt intresse för litteratur härstammar. Det var Bauer och Grimm och Beskow och Lindgren och Topelius. Min lilla flicka som snart är två år gammal vill varje kväll höra Rödluvan, den ocensurerade versionen med uppätningar och maguppskärningar och allt. Jag tror att barn som har fått ta del av Astrid Lindgrens och Tove Janssons världar kan skatta sig väldigt lyckliga. Vi har faktiskt några av världens bästa barnboksförfattare odlade i våra alldeles egna land.