Åh det här med läslust. Det är så beroende av vilket humör man är på, vad man har för annat intressant som lockar, om man stöter på ett inledande motstånd i texten. Jag håller på med Staden utan kvinnor av Madeleine Hessérus. En välskriven bok om ett oerhört lockande ämne. Stockholm har efter stridigheter mellan kvinnor och män delats upp i den Norra staden och den Södra staden, åtskilda av en hög mur. I den Södra bor kvinnorna och småbarnen, i den Norra bor männen. Det verkar inte gå så bra för den norra sidan kan man säga, med korruption, droger och prostitution. Hit kommer en medelålders man som tillhör en motståndsgrupp vilken har slagit sig ned i Södra skärgården. Han har ett infiltrerande uppdrag, under vilket han stöter på olika skumma typer.
Det är vackert skrivet och intressanta premisser, men ändå kan jag inte riktigt känna någon lust att ta upp boken, jag tycker att den är för olustig, mörk och jag känner ingen större sympati för karaktärerna. Jag får lite samma känsla som av en kriminalroman, och inte i en positiv bemärkelse. Det blir lite motstånd i min hjärna, skulle detta vara Stockholm, varför flyttar inte invånarna till en annan stad? Kanske är det som med Berlinmuren? Det går liksom inte ihop i mitt huvud riktigt. Om det hade varit i en fiktiv stad kanske det hade varit lättare att gå med på hela grundhistorien. Samtidigt är det väldigt intressant att dra allting till sin spets på detta sätt. Vad skulle hända? Som ni kanske förstår så är Staden utan kvinnor en bok som jag borde tycka om, men som jag bara inte kommer igenom just nu. Jag läser ett kapitel för att vara lite duktig, sedan tar jag upp en annan bok istället. Nu lägger jag den på is ett tag, möjligen tar jag upp den en annan gång. Ibland är det helt enkelt inte rätt bok på rätt tid.
Är det någon annan som läst och gillat? Eller inte gillat?
/Anna Jonsson