Känner ni också av det? Mig drabbar det varje år ungefär vid den här tiden, när bokhandeln frestar varje dag med nya romaner, när Babel har haft säsongsstart med kloka Daniel och när bokmässakatalogens översiktskarta ger mig skoskav redan i förskott… Skulle inte läsning vara avkopplande?
Det var någon som kallade det för additionsstress, rädslan man har för att ha gått miste om något, upplevt för lite, träffat för få. När jämförelsen av den egna tiden inte längre görs med endast en annan människas tid, utan mångas, när du ser alla böcker som läses och diskuteras och du glömmer att det inte är en person som har denna förmåga att storläsa som du saknar, utan flera hundra läsare, men i ditt huvud adderade till en, till den som du jämför dig med.
Kom i håg – Bokcirklar.se är en gemenskap, inte en person. Så kasta dig bara in i samtalet, vare sig du har läst en bok eller två hundra. Det är ingen tävling. Naturligtvis är du inte så beläst som du önskar, men det är ingen annan här heller.
/Nina Frid