Vad handlar det om?

Ni som själva skriver och har planer på att ge ut en bok kanske har fått det här rådet:
”Innan du kan börja skriva historien måste du ha klart för dig vad det är du vill berätta, vad det ska handla om på ett djupare plan.”
Det är väldigt vanligt att få höra det som aspirerande författare. På detta svarar jag: Nehej då, det måste du inte alls!
Få saker får en att köra fast så lätt som att uppleva det här kravet. Man ska alltså först veta exakt vilket tänkvärt, allmänmänskligt och originellt underliggande tema ens berättelse ska ha? Och därefter hitta på en handling som motsvarar detta OCH dessutom är intressant och spännande att följa? Känns oöverstigligt, tycker jag. Och svettigt. Och lite deppigt…
Gör tvärtom i stället, det är mycket roligare.
Skriv din historia först, på det sätt som känns mest spännande. Börja med den där scenen du såg framför dig när du fick idén, den situation du gick igång på från början. Sen bara fortsätter du och känner dig helt fri. Och efter ett tag kommer du att börja urskilja vad berättelsen egentligen handlar om på ett underliggande plan. Den där grundkonflikten du brottas med i ditt eget liv, eller det där smärtsamma ämnet som du kanske inte har klarat att skriva om rakt av. Och det är NU du kan börja anpassa själva den yttre handlingen efter det.
Så brukar jag försöka göra. Tycker det är ett bra sätt att skriva en berättelse som kommer inifrån (vilket jag är övertygad om gör den mer angelägen än om den bara konstrueras utifrån, som ett bygge) – men utan att bli förlamad och gå i baklås av prestationsångest. Värt att prova!