1974. jag var 13 år och okysst. Jag läste, och läste och läste. Det året läste jag 125 böcker och följande år, 1975 104 stycken. Det är alla noterade i liten bok och även betygsatta mellan 1-5. När året börjar är jag på sluttampen av de böcker jag fått i julklapp. Jullovet var en intensiv lästid och ofta kunde jag börja läsa direkt efter frukost. Jag vet precis hur jag halvlåg i min alkov mot en kudde som jag sytt och broderat själv, med lämpligt tilltugg i nattduksbåset och ett hopp om att inte bli störd de närmaste timmarna.
Hittar många godbitar i listan och saker som förvånar mig att jag läste så tidigt. Hela Utvandrarserien, Fogelström (Mina drömmars…) varvas med Rädd att flyga (Jong 1974) och klassiska ungdomsböcker av Wernström, Thorvall och Malmberg. Jag kommer inte ihåg så mycket innehåll men mer omständigheter kring när och hur jag läste böckerna. Minnet sviker mig också när det gäller den övriga kontexten men förvånansvärt ofta har omständigheterna kring läsningen av boken stannat kvar.
På första sidans lista står 9 böcker antecknade och den första boken för året var ”Bombi Bitt och jag”. Kanske har jag fått den i julklapp, kanske har jag hittat den i bokhyllan hemma. Jag har gett boken 3+. Det kom en utgåva 1973 med den snygge Stellan Skarsgårds bild på framsidan, så det stämmer bra. Jag kan tänka mig att min inställning till tv-serien och skådespelaren har betydelse för min läsning i detta fall. Bombi Bitt/Stellan Skarsgård ingick i mina drömmar om frihet och förbjudet vuxenliv. Att röka var frihet och att gå på luffen framstod som den högsta vinsten.
Min plan för tiden som gästbloggare på Bokcirklar.se är att skriva om min läsning utifrån min gamla läsdagbok. Jag tänkte också läsa om några av böckerna för att kunna spegla dem mot min nuvarande läsning. Den gamla boken med titlarna har jag vårdat väl genom åren och ofta tittat i när den dykt upp i olika lådor hemma. Därför lånar jag nu hem den senaste utgåvan av Bombi Bitt, (den med en tecknad illustration av Madeleine Pyk på framsidan som kom 2005). Hittar en riktig skröna där pojkäventyret står i centrum men kan inte riktigt igång min läsglädje. det tar ett tag att läsa och jag lägger den åt sidan ett par gånger för en annan bok. Ser tydligt Elis idealiserande av den vilda pojken som inte uppskattar skolan, och hur skolan definitivt inte uppskattar honom. Samtidigt slås jag av hur pennalism upprätthåller rangordningen mellan pojkarna i samhället (då som nu?!) och flickor i historien lyser med sin frånvaro. Med undantag av Franskan och en och annan hustru verkar det inte finnas många av kvinnligt kön i byn. Hittar dock ett visst djup i karaktärerna och en varsamhet och ömhet i beskrivningen av sekelskiftets utsatta, hade för mig att det var mer lyteskomik och tidstypiska rasbiologiska generella uttalande. Förstår nu vilken tuff uppväxt Bombi Bitt hade med missbruk och misshandel hemma, men tycker ändå att han definitivt håller stilen som min hjälte!
Bröderna Lejonhjärta är den tredje boken. Säkert en mycket vanlig julklapp då den var nyutkommen samma år. Den har fått en femma och jag kan tänka mig att jag grät och fogade in mig i hypen kring Astrid Lindgren som stod på sin topp då.
Övriga böcker på första sidan är mest ungdomsböcker, författarens namn är ännu inte noterade, men sist ut har vi en riktig gammal kändis, ”Pappa Långben”, en klassiker, en brevroman (författare Jean Webster). Har alltid hävdat att jag har läst den när jag talat med låntagare men hade inte en susning om att det var så länge sedan. Däremot kommer jag ihåg att jag tyckte om den. Jag har gett den en 4+.så det stämmer nog. Det enda jag kommer ihåg av boken nu ät att det handlar om en flicka som skriver till någon hon kallar för Pappa Långben. Möjligtvis är det så att han är okänd för henne. Hur har jag valt den? Snabb koll ger att det kom en nyutgåva av den 1973 på Raben&Sjögrens ungdomspocket, så antingen har mamma haft den i skolan och gett mig den eller har bibblan haft den framme vid ett av mina otaliga besök på mitt filialbibliotek i Malmö..
I början har jag satt modesta betyg på böckerna, treorna avlöser varandra, men senare duggar fyrorna och femmorna alltmer tätt. Hästböckerna som var med i början av året, fortfarande rester av julklappsböcker kanske, ersätts så småningom av deckare och problemorienterade ungdomsböcker. ”Dom tiger ihjäl mig”, ”Han där” tillhör antagligen den genren. Fortfarande inga författare nämnda men de dyker snart upp, vänta bara..