Insåg att gårdagens försök att skriva om min läsning av ”Hoppa hage” inte var helt klargörande. Ska göra ett nytt försök även om det är svårt. Boken har nämligen ett speciellt upplägg. Inledningsvis står det:
”På sätt och vis är den här boken många böcker, men framför allt är den två böcker. Läsaren inbjuds att välja en av följande två möjligheter:
Den första boken låter sig läsas på vanligt sätt och slutar med kapitel 56, varefter det finns tre stiliga stjärnor som motsvarar ordet Slut. Följaktligen avstår läsaren utan samvetskval från det som följer därefter.
Den andra boken låter sig läsas med början vid kapitel 73 och sedan i den ordning som anges efter varje kapitel.”
Jag kunde inte välja ett av lässätten. Jag valde båda. Började med den första boken och läser nu den andra. När jag började läsa den andra boken, som snarare är en andra version av den första, så blev det en perspektivförskjutning som gjorde att jag kände mig som Bambi på is. Jag visste helt plötsligt inte vad jag tidigare hade läst eller vad jag nu läste. Isen gungade och knakade och det som först var en bok blev en något annorlunda bok. Nu har jag kommit in i det andra läsesättet och funnit ordning i det, så isen gungar inte lika mycket längre.