En fråga: hur påverkas läsupplevelsen av våra omgivningar? Spelar det roll vart vi befinner oss när vi läser?
Jag har, till exempel, hört talas om sovkonserter, där musiker spelar hela natten medan åhörarna somnar i sina sovsäckar. Och visst är det skillnad på att lyssna på en Sibelius-symfoni live och utomhus motsvarande i en konserthall eller hemma på radion. Här är vi medvetna om att platsen påverkar upplevelsen.
Men hur är det med böcker? Vissa romaner kommer jag – på gott och ont – alltid att förknippa med vissa tider och platser: Idioten av Dostojevskij smygläste jag under mattelektioner på gymnasiet. On the Road av Jack Kerouac läste jag på skolbiblioteket en dag när vi slapp lektionerna och fick läsa hela dagen. Natten i Chile av Roberto Bolaño – i våras läste jag ut sista sidan i samma stund som flygplanshjulen under mig kysste landningsbanan i Buenos Aires. Ensamhetens broar av Augustin Erba läste jag ut i en granskog i Dalarna.
Varken författaren eller förlaget styr över var vi läser.
Men spelar det roll? Har ni upplevt samma sak, att omvärlden blandas in i läsupplevelsen? Eller lyckas ni alltid stänga ut världen och gå in i en annan, fiktiv värld medan ni läser?
Nu är det förberedelse inför Bokmässan! Det skriver jag mer om sedan. Samt om alla boksamtal jag haft på sistone angående min egen bok, och hur det känns att stå utanför den som vilken läsare som helst, och tvingas belägga mina idéer med referat från texten.
Men idag vill jag gärna veta: hur påverkas ni som läsare av omgivningarna?