Söndagslugnet vilar över husets två och fyrbenta invånare. Nästan i alla fall. Undulaterna vilar aldrig, och deras klara, starka stämmor ljuder genom märg och ben. Idag slogs min sambo av en sekunds vidskepelse och undrade om vi skulle döpt dem till något annat än Diamanda och Babooschka – Efter fantastiska sångerskan Diamanda Galas och Kate Bushs låt. De har lite att brås på, om man säger så.
Jag ska strax sätta mig i soffan med två manus som jag ser fram emot att läsa. Runt tusen manus och utgivningsförslag får vi till förlaget varje år. Runt 30 titlar ger vi ut. Jag har för länge sedan slutat räkna hur många romaner, diktsamlingar och barnböcker jag läst i manusform. Men aldrig slutar det vara rasande spännande att öppna ett kuvert och börja läsa den första sidan.
Kevin, du grunnar på stöd till litteraturen. Tveklöst är det så att många högt uppskattade författares böcker inte skulle komma ut om det fanns ett absolut krav att de ska täcka sina kostnader genom försäljning. Sverige är ett litet språkområde och om vi vill ha en bred utgivning och ge författare möjlighet att utveckla sitt skrivande, och det tar ofta tid, behövs det statlig reglering. Själv är jag för tanken att vi i Sverige ska återinföra de fasta bokpriserna, liksom i Tyskland och Frankrike bland annat. Jag tror det skulle gynna såväl författare som läsare på sikt, om man inte tycker att det räcker med 50 stycken i den första kategorin. Det är en politisk fråga vilken litteratur ett land har, och vem som ska ha tillgång till böcker via bibliotek och skolor. Jag kommer alltid hävda att små som stora bokläsare är olika, det finns böcker som alla kan och vill ta till sig, och det finns böcker som bara några hundra kan och vill ta till sig. Så tycker jag det ska få vara i ett land där demokrati och yttrandefrihet råder.
Och nu en hälsning från det roliga releasekalaset för Kevins debutroman Numera negerkung i onsdags (vi jublade åt den fina recensionen i Svenska Dagbladet i torsdags). Kvällens huvudperson och Justine Balagadde som gjort musiken till bokvideon som man kan se på youtube.
Tekniskt är det inte löst att det Kevin och jag skriver syns på samma bloggsida, men jag hoppas ni hänger med ändå.
Dagens bok bland alla dem jag förlagt: Dina ögon såg mig av Sjón
Inget land är som Island, och har ni inte testat att läsa några isländska författare – gör det. Fantasi, humor, litterärt mod och stort allvar utlovas.
Vi hörs på tisdag!