Färdig, slut, över! Läsupplevelsen kommer att följa mig länge. Jag älskar verkligen Boktjuven, om den som läser mina inlägg och kommentaren möjligtvis har missat det. Jag brukar värja mig mot alltför egengoda, eller vad det heter, människor som tror att de aldrig skulle handla så som många i Tyskland gjorde, eller som stora grupper av människor gör världen över än i dag, om vi själva också för den delen, ibland, när vi hamnar i sammanhang som vi inte kan hantera. Vad är ondska? Är det en människas val, är det viljan att överleva, att ta spjärn mot en fallen människa för att ta sig ut ur en sjunkande båt i stället för att stanna och ge den som fallit en hjälpande hand? Är det soldater som skjuter andra soldater för att inte själva bli skjutna, att skrika heil och sträcka armen i luften av rädsla, eller övertygelse att det är något bra, för att ord kan manipulera, ord kan användas i gott och ont. Vad det nu är. Jo, visst vet jag vilka mina värderingar är, vad jag vill och önskar och tycker, när jag sitter i trygg värme och har mat och ingen hotar mina barn.
Ord är makt, ord är lycka, ord är liv. Jag är bräddfylld av Liesel och Max och de andra och berättelsen om de där åren i München.
Och, ge boken till alla som ens tänker tanken att avgiftsbelägga bibliotekslån!L
2009-02-15