Öland, fåkar, istappar, katter. På bordet bredvid sängen i det vänliga huset ligger Boktjuven. Jag tar några sidor i taget. Sista kapitlet, jag vågar knappt läsa.
Jag är här med Alice och hennes bästa vän Lovisa och med hennes mamma som har blivit min vän på köpet. Så märkliga vägar livet tar, hur man finner nya människor som blir viktiga. Vi körde genom vintervägar, fastän söderut, på Ölands alvar lurade gråa skorpor av is under den lena snön som lade sig som hudveck över vägen. Vackert men läskigt, och en monsterbil med tre bländande ögon körde fort och nära mot oss så att hjärtat pumpade ängsligt blod i snabba slag men en Anna-Kaisa körde lugnt och fint och vi kom fram till det gula huset som är varmt fastän det är kyligt.
Tystnaden är len mot stadsstressade öron och det som rör sig utanför fönstret är äppelträdets kala grenar mot blekblå himmel.En fågel jublar genom luften.