Ja, mina vänner. Idag är det inte mycket kvar för mig att göra, annat än tacka för ordet. Att debutantblogga här på bokcirklar har varit såväl nyttigt som roligt. Ni har utan att det var meningen hjälpt mig tillbaka till en rutin av skrivande, en rutin som ställdes alldeles på huvudet när bebisen kom ut. Så det kan ni ju klappa er själva på axeln för 
Nu ska vi se om det äntligen fungerar att sätta in en bild på bokhyllan …
… Nix, samma felmeddelande igen. Jag antar att min bokhylla får förbli ett mysterium *fniss* Eller så lägger jag bara in den i min skrivhörna en annan dag, för jag måste erkänna att jag, liksom Arnold Schwarzenegger, kommer komma tillbaka!
Tack för alla roliga och vänliga kommentarer, och inte minst för alla boktips. Nu träder jag in i en annan värld. Lilla synopsis är ju en månad gammal nu, och det är hög tid att uppfostra telingen till en riktigt bok.
Och ja, jag tänker bjuda på inledningsmeningen, så som den ser ut idag.
Ha det gott, mina vänner, och tack för ordet!
/Caroline
För att förstå hur en kokt hackspett kan lösa en mordgåta skulle Vera behövt vara bekant med en medvetet undanskymd del av Jämnvikens historia.
Puss på er!