Jag sitter här och lyssnar på Leonard Cohen.  Nej nu blev det plötsligt musik från balletten Manon.  I vilket fall är det urspännande för jag har precis börjat ’downloada’ (vad kan det hetta på svenska tro?)  musik till min iMac.  Fram tills jul var jag enbart CD och radio lyssnare hemma men så plötsligt insåg jag hur lätt det var att bara grabba tag i musiken, vilken musik jag vill, när helst jag känner för det (och kan betala.)  Jag vet att man som nyfrälst, dessutom sen nyfrälst, alltid låter lite fånig; vadå downloada musik, vilken planet har Du befunnit Dig på?!  Men jag är faktiskt jätte glad änndå.  Idag lärde jag mig att ’partyshuffle’ så jag kan få musiken på löpande band så att säga, och i vilken ordning jag vill. I princip, eftersom det verkar ha blivit lite hur som helst just nu med Leonard Cohen och balett, Duffy och Jussi.  Vilket gör att jag får överraskningar dessutom.

Idag har varit en sådan där riktig ditt och datt dag.  Jag var väldigt trött imorse eftersom jag inte sovit så bra.   Först vaknade jag för att min Chihuahua snarkade så högt.   Jag mig törstig så jag ville fylla på mitt glas från karaffen som jag händigt alltid har på sängbordet.  Det är ordentligt mörkt i vårt sovrum eftersom vi har mörkläggningsgardiner (så jag sover bättre men det verkar mest fungera för Chihuahuan) . Så jag tänkte att nu skall jag inte bara luta mig över sängkanten och hälla och spilla på den fina bordsskivan, (vilket jag gjorde härom natten) nej jag tar karaffen i ena handen och glaset i andra och sätter mig upp i sängen och undviker på så vis att spilla på bordet.  Som jag sade var det mörkt så det tog ett tag tills jag insåg jag hällt en hel karaff vatten i sängen. Då var det försent.  Vattnet hade runnit rakt igenom det tjocka duntäcket och nu fullkomligt simmade jag.  Min sambo sov.  Han sover alltid utmärkt.  Vattnet verkade respektera detta för det hade stannat precis halvägs på madrassen.  Jag var så trött.  Tanken på att hämta nya lakan (speciellt som tvättrummet där vi förvarar dem ligger i källarvåningen tre trappor ned och ut i trädgården sedan ned en trappa till) var för mycket.  Istället lade jag mig som en tråd, okay en rätt tjock tråd, så långt ut på madrassen jag kunde utan att ramla i golvet.  Min rygg började verka.  Vattnet verkade ha spritt sig vidare.  Skulle jag någonsin få sova? Så fick jag en snilleblixt.  Hårtorken!  Jag fumlade mig fram till toalettbordet och drog hårtorken ur vägguttaget. Jag försökte få in kontakten i uttaget vid sängen men det gick bara inte.   Min sambo sov förnöjt.  Jag satte på ljuset.  (Jag hade väntat med detta, inte utav hänsyn till honom utan för att jag läst att ljus under nattens timmar slår av produktionen av melatonin, sömnhormonen) men nu var jag desperat.  Jag fick tillslut i kontakten och satte på hårtorken. Min sambo snarkade till lite lätt och rullade över på magen.  Chihuahuan, vars fel allting var, hade haft vettet att krypa in under sin filt.  Äntligen började duntäcke och lakan kännas torra.  Jag satte på lite extra värme. Sambon flög upp i sittande ställning. ’What?  What’s going on?’ Jag stoppade undan hårtorken och kröp ned i den sköna sängen. ’Nothing. Go back to sleep.’  Ja lade till ett ’Darling’ eftersom det faktiskt inte var hans fel att han har sådan himla bra  nattsömn. 

Så ni förstår att jag var trött när jag gick upp i morse. Dessutom skulle jag till doktorn för att skära bort en bit kind.  Bara en liten bit, på munsidan. Jag hade bitit på samma ställe i ungefär tjugo år och nu var det en stor klump. Man skall inte ha klumpar så den togs bort. Det gick fort och lätt och jag var hemma igen inom en timme. Dessutom fick jag dricka latte nästan med en gång. Men sedan började det göra ont.  Jag intalade mig själv att jag borde lägga mig ned och vila eftersom jag faktiskt genomgått en OPERATION.

Just som jag lagt mig ringde telefonen.  Det var min revisor. Ett aldrig så kort samtal med honom brukar att ha effekten att jag genast rusar till skrivbordet och börjar jobba.  Det fungerade även nu.  Ibland undrar jag om han har en sådan där spionkamera installerad i mitt hus eftersom han alltid tycks ringa när jag sover, eller ser på day-time teve.

Jag skrev tre sidor.  Vilket var bra speciellt som jag i förrgår gjorde vad jag sade att jag aldrig skulle göra igen och sumpade allt jag skrivit de sista månaderna för att börja på nytt. Jag beslöt mig för att ta en paus från datorn och gick ned i sovrummet och vräkte ut alla mina jumprar och t-shirts på golvet, tanken var att sortera dom så att det inte skulle ta mig en halvtimme varje morgon att hitta något att ta på mig.  Men så fick jag ett bra uppslag, en bit dialog bara dök upp framför mitt inre öga, så jag gick tillbaka upp till kontoret. 

Jag glömde att det låg cirka tvåhundra jumprar spridda över hela sovrummet tills efter middagen.  Det tar så mycket längre tid att stoppa in saker som man vräkt ut.   Jag blev just klar. 

Jag hatar att plocka ordning.