Det finns en världskänd svensk kvinnlig fotograf och konstnär som levat utanför Sverige en stor del av sitt liv, mest i Rom och Paris. Hon har tagit bilder av många av de stora, från Andy Warhol och Salvador Dali till Frank Zappa och Yves Saint Laurent – fantastiska, vackra och roliga bilder. Hon lär t ex vara den enda som fått Ayatollah Khomeinih att le på en bild!
En tid var hon gift med sonsonen till konstnären Matisse och det var när makens elaka mor sa till henne att “Om man inte är Matisse bör man inte måla!” som hon slutade med det och började fotografera istället – och skrev en bok om saken. Hon var en medelpunkt i de glada kändisfesternas Paris men hamnade efter ett antal år i Stockholm. Här har hon givit ut ett vackert standardverk med porträtt på svenska konstnärer och nu senast (i oktober) en bok med porträtt på 100 svenska författare (med text till).
Så visst vet ni nu vem hon är? Inte? Det gjorde inte jag heller förrän hon kontaktade mej angående författarboken. Hon har varit en doldis utanför de kretsar där hon verkligen är kult. Men snart är det slut med det – en film om henne är på gång och ni kommer att kunna läsa om henne i flera litteraturbilagor.
Hon heter Ewa Rudling och är en mycket färgstark personlighet! Hennes bilder kan ni se på hennes hemsida (googla på namnet) och bor ni i Stockholm kan ni se författarporträtten på Konstnärsakademin fram till 14 dec. “100 svenska författare” är oumbärlig för den som är det minsta intresserad av böcker och författare – roliga, oväntade och medryckande personintervjuer.
Nu är jag inte alls anställd av Ewa för att marknadsföra hennes bok. Hon kommer att bli nog så välkänd utan min hjälp. Det är bara ett tips till er! Och med tipset följer ett par frågor – jag läste verkligen med stort intresse era svar på min förra fråga, om antalet personer i en bok.
1) Hur mycket betyder omslaget på en bok? (Min “Blandat blod” från i somras har sålt hyfsat – men var det på grund av eller TROTS omslaget som många tyckte var lite kioskaktigt?) Kan omslaget bedra? Kan fel sorts läsare lockas – eller avskräckas?
2) Hur mycket betyder författarens privatliv/utseende för hur man intresserar sig för en bok? Kan man bli så förbannad på en författares privata handlingar att man slutar läsa? Läser man en bok man inte känt till tidigare om författaren finns på tjusig omslagsbild? (Erica Jong lär ha vägrat byta omslagsbild på sina böcker i tretti år…)
Samvetsfrågor! Dela med er, kära bokcirkelfolk, av era omfattande erfarenheter och synpunkter!
PS (Jäklar, jag märker att det lyser igenom här att jag har en del år som lärare bakom mej…ni ska vara glada att jag inte skriver “Svara med egna ord och motivera ditt svar”…)