Det är svårt att börja, jag tror jag låter bli. 
Nu är vi i gång. 
Katten tog en mus i morse. En ny fas, ett nytt liv som inletts. Kattens, inte musens. Hon har nu inlett musdräparlivet. 
För fyra dagar sedan kördes hon och hennes fyra barn i ett baksäte två mil ut i skogen. Från asfalt till grusväg, från lyktstolpar till tallar. Stadskatt blev bondkatt. Och nu tog hon en mus. Lade den framför spisen, jamade och visade, kanske väntade på tillagning. 
Nästa gång hoppas vi på gös. 
Katten heter Franz "Thrash" Kafka (the artist formerly known as Klas Ingesson). 
Först döptes hon till Klas Ingesson, av pigmentmässiga skäl. De har samma färger, hon och Klas Ingesson. Vita och rosa. Hon importerades därtill från urskog, detta Klas Ingessons hemelement, näst efter fotbollsplanen. Det var en katt med skogshuggar-dna. Hennes mamma blev rikskänd i fjol, när hon i åtta dagar bosatte sig i toppen av en tjugometersgran. Då var hon gravid med Franz "Thrash" Kafka (the artist formerly known as Klas Ingesson). 
Vi förväntade oss en glidtacklarkatt, en kvarterets gängledare, kanske det där de kallar butch? Det har jag fortfarande inte förstått vad det är. Butch. Jag vill veta vad butch är. Jag ser inre bilder av rutig flanell. Ett slags kvinnlig Göran Greider, är det riktigt? Vi hörde det på tv nyss, ett ungdomsprogram, tonåringar i fåtöljer, de satt svensklektionslugna och pratade om stil. En tjej sa att i åttan var hennes stil butchflata, men nu hade hon ändrat sig. Jag är tjugotre år gammal och jag hade aldrig känt mig äldre, kanske för att jag aldrig varit äldre, bland annat, men att höra tv-ungdomar prata om stilar man inte visste fanns, det gör något med ens spegelbild, ens mage och migrän. 
I alla fall. 
Det kan ha varit en butchkatt vi förväntade oss, mot den bakgrunden, straight outta skogen, men det var inte den katt vi fick. Vi fick en katt som ställde sig vid altandörren, lät den öppnas, tittade ut, tittade upp, vände och gick in igen. Vi fick en filosof. En katt som inte låter sig hänryckas hur som helst. Inte blåögd inför livet. Tänker inte ha roligt i onödan. Så hon ville byta namn och hon fick det, inklusive mellannamnet Thrash, som en internationalisering, en förcoolning, av smeknamnet Trasan. 
Hur mycket får man prata om en katt?
Inte mycket mer. 
Vi har alltså just flyttat till hus, eller snarare till stuga, den ligger till höger i en backe i en skog vid en sjö, det är ett paradis för oss, det är mitt Finistère.
Här finns allt jag vill ha, här finns nästan ingenting. 
Det är långt till restauranger, men varje onsdag kommer glassbilen. 
Tudedideda, tudedideda, tudi, tude, tuda.