Jag bad ju om det – kommentaren från Fiskargatan 9 om den ”sista” Lennon-intevjun. Visst har han rätt, Fiskargatan (konstigt namn). Man ska aldrig påstå att man kan något. Jag skrev väldigt slarvigt. Boken heter ”Last Interview” men det var det ju inte, t ex gjordes ju en radiointervju samma dag som han mördades. Jag borde ha skrivit ”den sista STORA intervjun”. Ytterst klantigt av mig. Jag skyller på att timmen var sen då jag skrev det inlägget.
Först blev jag lite KRÄNKT, nejdå! det var ett skämt!!! Men kanske blev jag lite lite småstött för att det lyste ”Jävla Eva” när jag öppnade sajten. Men jag antar att jag bad om det också, som Norderäng så riktigt påpekar. Jag tror jag saknade humor i just det ögonblicket (men bara då, givetvis).
Men du, Fiskargatan, du gillar ju hundar och hemgjort äppelvin, så vi kanske kan komma överens ändå?
När det gäller John Lennon och alla andra som idoliserats eller gjort till läromästare, så kanske jag får tillåta mig att citera Carl Gustav Jung:
”Tack gode Gud att jag är Jung och inte jungian!”
Jung eller jungian?
Skriv gärna kommentarer i denna blogg i bloggen nästa gång, så kanske det blir lättare att följa resonemanget?
Den som eventuellt vill läsa vår munhuggning om fakta/fiction smeta/skildra biografi/roman, och åsikter om min bok kan titta i Fiskargatan 9:s läsdagbok. Det är onekligen ett intressant ämne och kan – och bör -utvecklas. Men jag hänvisar dit just nu, det börjar bli sent igen. "KOM AN", som vi ungar sa på sextiotalet, fler synpunkter! Vad är sanning, vad är fiktion, vad får man skriva och om vem?
Du, Fiskargatan, vet troligen mer om John Lennon än jag gör, i synnerhet de sista månaderna åren mellan 1979 0ch 1980. Men varför i herrans namn har du följt honom i spåren på detta stalkeraktiga sätt?
Jag har bara skrivit en roman. Och den står dessutom på egna ben: de ben jag gett den.
Tjohej!
Min Jävla Bok och John Lennon är visserligen ett HYPERintressant ämne men det finns möjligen, kanske, eventuellt ännu intressantare: åldersskillnaden mellan partners!
Ninni spekulerar i den ideala åldersskillnaden för heterosexuella par (rent sexuellt) och når intressanta slutsatser! Det skulle vara idealt att kvinnan är runt 50 och mannen 30-35. Jag känner tyvärr inget par med just den skillnaden, och min man är ju redan 40-taggare … så vad vet jag, min gamla galosch?? Jag måste lämna WO i den frågan.
Par som är s a s omaka på andra vis (klassursprung, pyjamasvanor, klädstil, möbelsmak, musikval, inkomst, filmpreferenser, politisk hemvist, kaffetraditioner) finns det ju gott om runtomkring, och det är ju givetvis så att vart och ett av dessa spännande liv kunde vara utmärkt stoff för en roman. Surheten (Zweigbergk) är också ett mycket intressant ämne, jag ska läsa hennes bok så fort jag får tillfälle.
Tills vidare har jag anmält mig till cirkeln om Enhet av min läsvän Ninni. Jag köpte den igår och är ohjälpligt naglad vid sidorna. Så godnatt, nu ska jag läsa! (men hur ändrar jag detta i läshörnan? Det funkar inte)
Bloggofånen
ps: Och tack för fiaskobokstipset, Nina. Min man hittade dessutom en annan bok i bokhyllan: Världens största misstag – han måste ha köpt den :-) – av någon Nigel Blundell (inte Blunder). Kul!