Nu kommer ett åsiktsblogginlägg:
Jag läste lite i DN, nätupplagan, det står idag om folk i vårt land som heroiskt går till jobbet fast de har feber och hosta och snuva och sånt (och fast de är anställda och har sjukpenning och är så trygga och försäkrade att en kinesisk fabriksarbetare eller en helt vanlig svensk egenföretagare knappt kan tro att det är sant!). De ska utredas och jag säger: TACK, det var på tiden, nu ska de äntligen få sina fiskar varma, dessa självuppoffrande egotrippade små lojala helveteshelgon!
Anledningen till att jag säger tack, är att jag tycker att det är svinäckligt med alla feberblossande, snuviga människor som – på väg till eller från sina arbetsplatser – springer löst omkring och skvätter och kletar snor i affärer och på bussar och bibliotek och bensinmackar och allt vad det kan vara, när de borde hålla sig isolerade där hemma och vila, och jag är jättejätteJÄTTEglad att min arbetsplats är mitt hem som är min borg. Hit får bara förkylda komma om jag älskar dem så mycket att jag längtar efter att få just deras förkylning.
Dessutom finns det människor bland oss med kraftigt sänkt eller närmast obefintligt immunförsvar som kan bli mycket, mycket sjuka av helt vanliga förkylningsbaciller.
Dessa snorgeggare ska visserligen utredas bara för att man ska ta reda på om de genom upprepad sjuknärvaro skadar sin egen hälsa på lång sikt (d v s om de drabbas av dåligt hjärta eller depression – I wish!), men ändå.
Jag hade annars gärna sett att man utredde i vilken grad de i sin totala brist på egoism smittar ner folk i sin närhet, samt hur de sekundärt påverkar sina arbetskamrater så att dessa känner att de också måste vara lojala, osjälviska hjältar och gå till jobbet fast de är sjuka. Att man utredde vilken kultur den här s k sjuknärvaron skapar – på jobbet och i samhället.
Till sist ett citat:
"I do not think people are very intelligent about selfishness. I do not think they see how moral it can be. Because it is moral, refusing to be selfdestructive. It is a perfectly moral position." (Ur "Politics" av Adam Thirlwell.)