Jag började översätta därför att jag hade den stora turen att bli tillfrågad (detta är ett svar på Mattias M:s fråga, men vem som helst som är intresserad får läsa, vi har inga hemligheter, Mattias M och jag). Det var Norstedts, som jag själv kommer ut på, som frågade. Min teori är att de satt där uppe på Riddarholmen och upptäckte att de behövde en ny dansköversättare, och att de tänkte att de kanske skulle kolla vilka författare de hade nere i Skåne. Och så var väl jag en av de senaste och verkade antagligen dessutom tämligen kompatibel med just den bok och just den författare som behövde en översättare. (Det var "Prioritaire" av Iselin C Hermann.)
Jag skulle aldrig själv ha kommit på idén att översätta, och det har visat sig vara det allra bästa som hänt mig ur jobbsynpunkt. Det passar mig som handen i handsken – eller som pitten i Stina, som vi säger i mina förfinade kretsar. Därför är jag glad att de frågade.
Om man själv kommer på idén och inte redan är mer eller mindre polare med ett förlag, så tror jag det allra bästa är att man skickar några egenhändigt översatta sidor ur en bok som inte är översatt till svenska men som man tycker borde bli det. Och man bifogar väl då lämpligen en kopia på de sidor man översatt, alternativt ett ex av hela boken.
Jag kan också tänka mig att det är bra att veta vem på ett förlag som det är lämpligast att skicka ett sånt här översättnings-sample till; det bör ju vara en förläggare som har hand om översättningar. Detta kan man helt enkelt ringa till förlagen och höra sig för om, såvida det inte går att utröna på deras hemsidor.