God morgon! Eller god förmiddag, kanske man ska säga. Puh, jag drömmer så inihelvete om nätterna just nu. Helt slut när jag vaknar, eller kanske snarare sådär genomblåst som man kan känna sig om man har varit ute och gått vid havet när det blåser som fan och temperaturen är runt noll: man blir både helt slut och en smula vederkvickt samtidigt. I natt har jag dels varit hos tandläkaren – det var innan jag väcktes av en av katterna som ville gå ut – och dels bott på hotell – det var när jag hade somnat om – där jag hela tiden stövlade in i fel rum och fick be om ursäkt, men där de å andra sidan hade den största och mest imponerande frukostbuffé jag någonsin sett. När jag vaknade klockan halv tio var jag vrålhungrig och väldigt, väldigt sugen på nybakat kryddoftande bröd och mango och papaya och annanas och märkliga saker som likörinlagna jordgubbar och sånt.
Jag funderar på att börja skriva ner mina drömmar, jag menar inte så här kort som jag (hoppas att jag) gjorde nu, utan på riktigt, sådär tråkigt som ingen vill läsa, bara man själv, för att se vad som försiggår i ens egen undre värld. Jag gjorde det ett tag i trettionåntingåldern. Det var väldigt upplysande, och bra mycket billigare än att gå i terapi. Rekommenderas! I alla fall om man är det minsta intresserad av sig själv. Fast det är väl de flesta av oss, skulle jag tro. Och får jag hoppas! För om man inte är det minsta intresserad av sig själv, vad har man då att bottna i?
Från det ena till det andra: Jag blev SÅ glad över de välkomnande och uppmuntrande kommentarer jag fick igår av några av er bokcirklianer! Riktigt rörd blev jag. Då är det alltså någon som läser! Jag skriver inte för döva öron! Igår gjorde jag inte det i alla fall.
Jag vill särskilt tacka P:son för råden om hur jag bloggar bäst; om jag förstår dig rätt så menar du att jag helt enkelt kan vara mig själv, och det känns trösterikt för det är nog det enda jag är någorlunda bra på. Jag vill också särskilt tacka pippilin som talade om för mig att det var Nannes lästips jag hade läst (om Helle Helles bok, och ja, jag lyckades hitta det, men det slutar visst mitt i ett intressant resonemang, men det gjorde mig hur som helst glad), samt Fredrik för lektionen i hur man placerar bilder i bloggen. Det kommer jag att ha nytta av. Tror faktiskt jag ska pröva mina nya kunskaper redan nu. Här kommer en bild av baksidan på mitt lilla hus:
Ja, det verkar ju funka. Mitt är det vita till höger. Det till vänster är församlingshemmet, f d byskolan. Precis till höger om de två närmaste träden, eller snarare utanför bilden till höger, har jag min huggkubbe. Där nackar jag hönor. Nej, jag skojar. Där hugger jag ved.
Alltså jag hade tänkt skriva korta inlägg, max tio rader, sa jag till mig själv innan jag började det här bloggeriet. Se hur det gick med den saken, och jag är inte ens klar med det här inlägget, för nu tänkte jag prata lite om översättning, för Mattias M frågade igår om det.
Är du alltså också skåning? måste jag först fråga dig, Mattias. Har du också ovanligt blåsigt? Fast alla har det kanske blåsigt just nu. Hur som helst så översätter jag från danska. Huvudsakligen. Lite från engelska också. Hur jag går till väga? Först läser jag boken, för att få en överblick över handlingen och en första känsla för stilnivå och annat språkligt och sånt. Sedan gör jag oftast en s k grovöversättning. Det innebär att jag relativt snabbt skriver av hela boken, fast på svenska då men bitvis med dansk/engelsk meningsbyggnad (i ett sånt här skede vill man inte hastigt avlida, för en sådan text vill man inte lämna efter sig i datorn), och utan att slå upp ord och uttryck jag inte förstår. Allt jag inte förstår eller är osäker på skriver jag istället tills vidare i fet stil på originalspråket. Nu måste jag byta stycke!
Nästa steg är att jag börjar om från början igen, men nu i den där texten i datorn som jag inte får dö ifrån, och översätter till svenska som låter som svenska (eller det är i alla fall meningen att det ska låta som svenska,), samt slår upp ord och letar efter mest lämpliga synonymer. Jag använder mig väldigt mycket av internet – det var ett segt jävla helvete innan jag fick bredband för halvtannat år sedan. Ofta gör jag bildsökningar när jag inte hittar ordet i lexikon eller i vanliga nätsökningar, fast det funkar såklart i stort sett bara på konkreta substantiv som poplinkappa eller farstutrapp och sånt. Det här är ett extremt långsamt och fingertoppskänsligt arbete, för det handlar så klart inte enbart om att översätta ord och fatta beslut om rätt synonym, utan också att göra texten, språket, stilen, ANDEMENINGEN OCH SJÄLVA KÄNSLAN I SJÄLVA ALLTIHOPA, likvärdig på svenska.
Jag har hela tiden originaltexten bredvid mig, dels för att kolla att jag inte har råkat hoppa över något stycke eller en mening under grovöversättningen, dels för att jag inte ska börja gå min egen väg alltför mycket. Lite gör man ju det ändå, det var väl pippilin som skrev det i en kommentar till mig igår att samma text kan tolkas väldigt olika av olika översättare, och det är ju sant. Vi människor går ju omkring med helt olika bilder i huvudet även av så futtiga och basala saker som ordet "bord", eller "cykel" eller "blick". Så det gäller att inte ge sig själv alltför lös lina, och originaltexten är mitt koppel, mina tyglar, när jag översätter.
Fast man måste såklart vara väldigt fri i huvudet också. Man måste våga böja och tänja lite, annars blir det ingen bra svenska. Man måste vara trogen både originaltexten och svenska språket. Att översätta är lite som att vara ihop med två personer och leva monogamt med dem båda på samma gång. Inte helt lätt m a o, men fan så spännande.
Översätter du också, Mattias M? Är det någon annan av er som översätter?
Just nu översätter jag en annan av Helle Helle, en tidigare bok, tror den kom ut -99, "Hus og hjem", heter den (jag hoppas jag inte skrev om detta igår, jag glömmer jätteofta vad jag har sagt och inte sagt, ni får i så fall ursäkta och ha överseende med en åldrande kvinna). I ungefär samma anda och stil som "Föreställningen…", rolig och rörande och liksom stillsamt upprörande och korthuggen och varm på samma gång, och nästan helt buren av dialogen. Enligt min mening är hon en mästare på dialog. Och den, dialogen, är vanvettigt rolig (men bitvis mycket svår) att översätta. Är det någon som har läst hennes "Rödby Puttgarden"?
En sista bild bara, den här gången är det katten Lisa, precis efter att hon har kissat i fåtöljen: