Idag är det så vackert väder att jag nästan får lust att träffa folk! Eller åtminstone skaffa en hund och gå ut och gå med i flera timmar. Men det finns inte tid till det, jag får vänta till efter den femtonde. Minst. Inte med att skaffa hund alltså, utan det där med att träffa folk. Hund blir det ingen.

 

Ewaren, tack för de fina orden om "Enhet". Det är nästan så att jag själv blir avundsjuk på dem som har läsupplevelsen kvar, trots att jag knappt orkar öppna den där boken längre. Den ligger framme just nu, för jag ska till en bokmässa i Leipzig om en månad, och jag måste välja ut ett eller ett par korta avsnitt att läsa högt. "Enhet" har just kommit ut i Tyskland, något jag är himla glad över, för de lägger ner rätt mycket marknadsföringkrut på den (vilket jag inte är bortskämd med här hemma). "Die Entbehrlichen", heter den på tyska, = "De umbärliga". Det funkade inte så bra att låta den heta Enhet på tyska, för det ordet för tankarna till enandet av Öst- och Västtyskland, och det vore ju lite missvisande. Så när de hörde av sig från tyska förlaget till min agent, som i sin tur hörde av sig till mig och framförde detta dilemma, gav jag dem bokens arbetstitel – eller en av dem – och den tog de.

 

Nog om Tyskland för nu. De stora frågorna idag är:

1. Ska jag ta en lång promenad (utan hund) eller ska jag hugga ved? Om jag inte gör det senare idag måste jag göra det i morgon.

2. Ska jag köra in och handla idag före klockan ett eller ska jag göra det senare idag eller vänta tills i morgon? Om jag gör det senare idag eller väntar tills i morgon kan jag inte gå på apoteket för då är det stängt, och då måste jag göra en extratur dit i början av veckan, och det kan bli svårt att peta in i schemat.

3. Och så är det det där med den där beställningsjobbstexten (jag kan inte säga vad den handlar om än, det är inget hett eller känsligt debattämne eller så, men jag är skrockfull när det gäller skrivandet, jag tror att om jag börjar snacka för tidigt så självdör mina texter – vilket faktiskt har hänt, så jag är försiktig) som jag MÅSTE få klar nu över veckoslutet. Jag måste i alla fall få alla bitarna på plats i den, där i luckor i den som behöver fyllas ut. Samtidigt som jag känner att jag tror att jag måste vila hjärnan också, för den är lite grann som när batteriet i en mobil behöver laddas, den piper till var tionde minut och tjatar om låg nivå.

 

Jag tror jag börjar med en lätt frukost. Så får jag se vad det blir sedan.

 

Bara för att Lisa är sötaste katten ska ni få en bild av henne när hon inte just har kissat i fåtöljen: