Under den här rubriken är det väl svårt att helt gå förbi den store John le Carré. Men sanningen är att jag inte har lika lätt för allt han har skrivit.
Bäst var han nog i början av sin karriär: Spionen som kom in från kylan – åh, som man hålls osäker på vad som sker, och var man ska ska lägga lojaliten.
Eller i mitten av författarskapet: Den lilla trumslagarflickan – en lysande skildring av palestinakonflikten.
Okej, på sistone också då: Den trägne odlaren – den krassa läkemedelsindustrin i ett nord/syd-perspektiv.