Beppis! (Och alla andra)
Du är absolut inte lurad! Meningsfullhet. Ja! Din kommentar från igår känns alldeles rätt. Jag såg också en intervju med nämnde Mats Qviberg, där han talar lyriskt om girighet. Han sa något i stil med att girigheten är ett tecken på att man har varit framgångsrik. Intervjun var kort. Det fanns kanske inte tid för följdfrågor. Åh, vad jag skulle ha velat ställa några. Den första: hur tänker du kring begreppet ”framgångsrik”, Mats?
Din kommentar är full av intressanta ordval, Beppis. De får mig osökt att tänka på den österrikiske filosofen och psykiatern Viktor Frankl, författare till flera böcker, bland annat \"Livet måste ha mening\". Viktor Frankl är namnet bakom den terapiform som utvecklades strax efter andra världskriget: logoterapin. Till skillnad från den freudianska och jungianska traditionen som lägger tonvikten på bakåtblickande och inåtblickande perspektiv, ägnade sig Frankl åt att se framåt. Frankl ville ge människor verktyg för att formulera meningen med sina liv. Han gjorde det dels med berättelsen om sitt eget liv som koncentrationslägerfånge under andra världskriget, dels genom rader av exempel på hur mening kan uppstå: genom skapande verksamhet; genom relationer och genom lidande (!). Frankl betonar möjligheten av att genom att glömma sig själv, därigenom leva så totalt som möjligt, i världen. En bärande tankegång i Frankls resonemang är den att vi har formulerat en av de grundläggande livsfrågorna fel, den som lyder: vad är meningen med livet?
Frankl: \"Du ska inte leta efter meningen med livet. Du ska leta efter meningen med DITT LIV.\"
Människans förbannade plikt i livet är just denna, enligt Frankl, att söka formulera ett svar på frågan om den egna meningen; en betydligt mindre problematisk uppgift än att nysta upp hela livsmysteriet förstås, men för den skull inte alldeles enkel.
Boktips: Livet måste ha mening, av Viktor Frankl.