Jag har bloggkramp. Jag sätter mig vid datorn och huvudet blir tomt som ett anteckningsblock. Jag sitter där i timmar, med blicken på skärmen och fingrarna svävande fem millimeter ovanför tangentbordet. Ibland trycker jag ner några tangenter på måfå men när jag tittar på skärmen är det inget som bildar mening. Jag provar att leka associationsleken med mig själv. Jag säger ”tomheten” men associerar inte till något speciellt. Jag tänker att jag kan skriva precis vad som helst men blir sittande orörlig, jag säger till mig att skriva men lyder inte. Jag sätter upp en deadline en halvtimme senare men när halvtimmen gått har jag inte skrivit ett ord. Sen går datorn ner i energisparläge. Skärmen är mörk och under mörkret finns ingen blogg. Det är så sorgligt alltihop.