2010-07-31 · 20:49

Jag skrev en artikel om detta för några år sedan i Västerbottens-Kuriren. Då kunde man på stadsbiblioteket i Umeå (jag antar att man kan det fortfarande) se utlåningsstatistiken efter kön.
Det visade sig då att kvinnor läste fler böcker av kvinnliga författare än av manliga, men det var inte så väldigt stora skillnader.
Män läste nästan enbart manliga författare! Den enda kvinnliga författare som någotsånär kvalade in bland toppnamnen när det gällde vad män i Umeå läste, den månad som jag studerade hur könsbunden boklåningen var, var Lisa Marklund.

Jag skämtade till det, minns jag, och föreslog att vi kanske på biblioteken inte längre skulle ha "vuxenavdelning" och "barnavdelning" - utan istället "herravdelning" och "damavdelning".

lena kjersén edman

2010-07-30 · 15:32

När jag en termin vikarierade som svensklärare i Stockholm så läste vi Per Nilssons
“Hjärtans fröjd”
tillsammans i åk 1, samhällsprogrammet, fyra klasser..
Ibland läste jag ett kapitel högt, ibland någon av eleverna, ibland läste vi texten som en dialog.
INGEN TYST LÄSNING! (Det r alldeles för vanligt i skolan med tyst läsning!)

Hela tiden diskuterade vi ivrigt och skrev ner tankar och associationer.
Speciellt spännande att diskutera var kapitlen om värdet av svensk grammatik och om problemet att köpa kondomer!

Killarna var mycket mer intresserade av den intrikata berättarformen än flickorna – som hellre diskuterade innehållet och huvudpersonens tankar.

De som ville av eleverna i de fyra parallellklasserna skrev också en berättelse utifrån flickans (Hjärtans Fröjds/AnnKatrins) perspektiv.
En elev (Cecilia,hej!) skrev så otroligt bra så hennes tankar har jag publicerat i boken "Fantasy & Reality".
Per Nilsson har förstås fått ta del av -och blivit glad av – ungdomarnas tankar under och efter vårt gmebsamma läsäventyr.

Jag läste härom året  “The return of Hjärtans Fröjd” – men saknade då mina 16-åriga samtalspartner (som numera har slutat gymnasiet). Jag tycker inte om att läsa böcker om jag inte också har samtalsvänner.

lena kjersén edman

2010-07-28 · 16:45

CHOCKERANDE BOK OM LÄNGTAN

För mer än trettio år sedan berättade Kerstin Thorvall i boken ”Det mest förbjudna” om avskyn för sin mamma. Thorvall blev då Sveriges nationalhäxa. Nu tror jag inte att den blida och lärda litteraturprofessorn Merete Mazzarella blir nationalhäxa vare sig i sitt hemland Finland eller i Sverige. Men ”När vi spelade Afrikas stjärna. En bok om barnbarn” ÄR en modig och chockerande personlig essäbok . En djupt drabbande berättelse om kulturkrockar, om beroendet av att vara omtyckt och om familjebandens sårbarhet.
I När vi spelade Afrikas stjärna berättar författaren Merete Mazzarella om en ung kvinnas kyla mot sin svärmor och om svärmoderns existentiella osäkerhet, ängslan och sorg. Hon som inte vill dela en enda vänskaplig intimitet är Merete Mazzarellas amerikanska svärdotter Jenny. Hustru till Meretes ende son Ville. Mor till barnbarnen Amelia och Jacob. Merete Mazzarella skriver: ”Hon gjorde mig till en människa jag inte ville vara. I förhållande till Jenny kände jag mig som den frusna gäddan.”
De små amerikanarna Amelia och Jacob befinner sig elva månader om året långt från sin farmor i finska Ekenäs. Merete Mazzarella har aldrig fått vara vardagsfarmor. Ville-familjen besöker henne en gång om året och en gång om året hälsar hon på hos dem i USA. För det mesta är då alla , på grund av tidsskillnaden, lika trötta nästan så länge som besöken varar.
Denna trött het när allt borde vara underbart plågar farmor Merete. Den dyrbart korta tid som hon får med Amelia och Jacob gör det extra svårt för henne att klara vanligt barnsligt tjafs och gnäll. Merete Mazzarella berättar att hon på en vecka brukar erbjuda lika mycket glass, godis, läsk, restaurangmat, utfärder som en normal farmor skulle göra på under ett år.
Hon känner svartsjuka mot barnbarnens amerikanska mormor som träffar dem ofta och som dessutom är mycket pyssligare. I förbigående konstaterar Merete Mazzarella bistert att inte ens sökmotorn Google härvidlag är på ”farmors” sida. 50 % mer träffar på ordet mormor (1 850 000) än på ordet farmor (1 230 000).
Ibland skriver den insiktsfulla och verbalt begåvade Merete Mazzarella alltför utförligt om andras barnbarnshistorier och om läsefrukter, men ibland – när det handlar om svåra ting - är hon kortfattad och gripande som en Snorre Sturlasson.
Kommentarer som dessa om den komplicerade kärleken till barnbarnen innehåller mycken återhållen smärta. Om Jacob: ”De första sex åren av sitt liv ville Jacob överhuvudtaget inte veta av mig. Han ville inte vara ensam med mig, inte sitta i min famn, inte hålla mig i handen. Inte tala med mig.”
Om Amelia: ”Amelia är sin mors dotter. Hon är helt olik Ville och mig”.
Merete Mazzarella skulle nog inte ha kunnat publicera När vi spelade Afrikas stjärna om hennes före detta svärdotter Jenny förstått svenska. Jag anar att boken varit tung – men nödvändig - att skriva. Den känns djupt uppriktig .

Lena kjersén edman

2010-07-20 · 22:28

Filosofi är ”hot stuff”.
Mitt emellan barndom och ungdom, en månad före sin 15-årsdag, får Sofie ett brev i sin brevlåda. Där står:
Vem är du?
Inget mer.
Det kommer fler mystiska brev.

Varifrån kommer världen?
är nästa fråga.
Först vill Sofie svara som nonchalant och bekymmerslös tonåring: ”Inte vet jag”, Men hon kan inte hindra sin hjärna från att börja arbeta och grubbla.
Hennes mamma blir allvarligt bekymrad över Sofies förändring: ”Tänk om min dotter börjat använda knark …”

SOFIES VÄRLD är en bok för alla som längtar efter rejäla perspektiv på tillvaron och tycker att det är spännande när Demokritos atomteori jämförs med småungarnas legobitar. Eller grubblar över Aristoteles kvinnosyn. Eller bara i största allmänhet funderar över vad som egentligen ska till för att livet ska kännas meningsfullt.

Förutom Sofie finns det ytterligare en tonårsflicka i berättelsen. Hon heter Hilde.
Sofie får i sin magiska brevlåda kort från Hildes far som är FN-major i Libanon. Men varför sänds korten till Sofies adress? Vem är det som leker med henne? Och varför?

Nu på 2000-talet finns det ett stort intresse för New Age med inslag av ockultism, andetro och UFO-längtan.
Den norske författaren JOSTEIN GAARDER  kallar allt detta för ”andligt fjolleri” och menar att riktig filosofi, precis som kärlek, kräver tid och fördjupning. Det finns inga genvägar vare sig till filosofisk insikt eller till kärlek.
När arbetslösheten är stor och oron och ångesten gnager är förmågan att tänka – som de stora filosoferna eller som ett litet barn – människans suveräna möjlighet till ett gott liv.
Det tror jag är det viktigaste som Jostein Gaarder vill säga med SOFIES VÄRLD.
Han har lanserat tanken om filosofi som ”hot stuff” och ”rock´n´roll”.
Dessutom är SOFIES VÄRLD  fängslande som en thriller.
Tänk!
Vi är en gnista från det stora bålet som tändes för många millioner år sedan.

lena kjersén edman

2010-07-19 · 16:17

‎19 juli -
Just denna dag får glasmästaren Sara Videbeck av den hygglige underofficern Albert, som hon lär känna på hjulångaren Yngve Frey - en gåva. En hårkulle- tagelring. Sara går fram till relingen och släpper ringen i vattnet.
 Jag tröttnar aldrig på berättelsen om klokheten, försiktigheten, omtänksamheten, ärligheten och kärleken mellan Sara och Albert i DET GÅR AN (1838) av världens bäste Carl Jonas Love Almqvist.
Det finns en liknande roman, skriven av en mycket ung författare nästan ett och ett halvt sekel senare.
MAKEN av Gun-Britt Sundström.
Den går också an!

lena kjersén edman

2010-07-15 · 20:26

På grund av två tillfälliga händelser, en flygande tordyvel som träffar en tågförare i ögat och en kassettbandspelare som Jonas i Ringaryd får som trettonårspresent, kom vissa för längesedan glömda förhållanden i byn Ringaryd i Småland att rullas upp och slutligen bli avslöjade.

Detta är den raffinerande upptakten till en populär radioföljetong av Maria Gripe och Kay Pollak som sedan nedtecknades av Maria Gripe och blev den spännande romanen TORDYVELN FLYGER I SKYMNINGEN
Jonas hade tänkt spela in ljudet av ett inkommande tåg på sin bandspelare, men istället får han in mystiska ljud som leder honom och hans lite äldre vänner Annika och David till den övergivna Selanderska gården. Där får ungdomarna vara med om förunderliga ting. Bland annat är en tretusen år gammal gravstaty viktig för handlingen.
Berättelsen kretsar kring brev till Emelie, en ung kvinna på 1700-talet, från hennes trolovade Andreas, en av Linnés lärjungar.
Grundtanken i Andreas livsgärning var: ”Allt levande hörer samman.” De orden betyder att det finns ett mönster, en väv, som vi alla ingår i och som förenar oss. Det betyder också att allt levande kan mötas, även blommor och människor!
Den blåa blomman Selandrian, som Andreas hade fört hem från Egypten och som ungdomarna vattnar på Selanderska gården, är en förbindelselänk mellan dåtid och nutid. Blomman reagerar på omgivningens tankar och detta registreras med hjälp av en svagströmsmätare.
En nyss avliden gammal dam spelar schack om liv och död med David. Den dörr i Selanderska gården som leder till sommarrummet är en öppning till en annan tid och till en annan existens.
Ja, det händer verkligen mycket som är översinnligt.
Men om någon påstod att det finns vidskepelse i TORDYVELM FLYGER I SKYMNINGEN eller i "Agnes Cecilia – en sällsam historia", som också innehåller fantastiska element, svarade Maria Gripe irriterat:
– Allt här i världen är inte förklarat. Våra fem sinnen räcker inte till för att uppfatta hela tillvaron och mycket som idag är fördolt för oss får kanske i morgon en naturlig förklaring. För hundra år sedan skulle TV vara ockult!

2010-07-11 · 12:07

LÅT(titl)AR BASERADE PÅ BÖCKER (eller tvärtom)
Morrisseys texter – liksom till exempel Povel Ramels och Håkan Hellströms - är litterära och musikaliska ekokammare.
Göteborgaren Håkan Hellström, som ofta spelar in covers låter sig gärna inspireras också litterärt i sina låttexter. Både av dramatikern William Shakespeare, musikalskaparen Andrew Lloyd Webber, poeten Bruno K. Öijer – och förmodligen fler. Singeltiteln ” En midsommarnattsdröm” känns bekant.
Det finns tydliga referenser mellan ”Don´t cry for me Argentina” ur musikalen Evita och ”Känn ingen sorg för mig, Göteborg”.
Och nog förefaller Håkan Hellströms ”Hurriance” vara kärleksfullt inspirerad inte bara av Bob Dylans låt med samma namn utan också av den svenska Bruno K. Öijers dikt ”Väg bort” ur samlingen DET FÖRLORADE ORDET.

John Ajvide Lindqvists kända vampyrbok, debutromanen LÅT DEN RÄTTE KOMMA IN har lånat sin titel från Morriseys ”Let the Right one slip in”.
År 2010 gav skräckmästaren Ajvode Lindqvist ut sin fjärde bok. LILLA STJÄRNA, n thriller som handlar mycket om populärmusik. Titeln ”Lilla stjärna” hade en gång Sveriges allra första bidrag till schlagerfestivalen.

Emily Bronte: SVINDLANDE HÖJDER 1847 Kate Bush: Wuthering Heigts 1978
Coleridges dikt “The Rhyme of the ancient Mariner “ från år 1800 Iron Maiden:låten Rime of the Ancient Mariner från albumet Powerslave 1984
Albert Camus: FRÄMLINGEN 1942 The Cure: Killing an Arab (albumet: Standing on a Beach 1978)
John Osbornes pjäs SE DIG OM I VREDE Oasis: Don´t look back in Anger
Aldous Huxley: BRAVE NEW WORLD 1918 (urspr. Shakespeare. Stormen) Iron Maiden album Brave New World 2000
Danske Michael Strunge: LIVETS HASTIGHET David Bowie: The Speed of life
Inger Edelfeldt: FINNS DET LIV PÅ MARS? David Bowie: ?
Patrick Suskind: PARFYMEN Nirvana: Scentless Apprentice
Stephen King: PESTENS TID (The Strand) The Alarm: The Strand
Douglas Coupland: GIRLFRIEND IN COMA1998 The Smiths: Girlfriend in a Coma 1987
Hanif Kureishi THE BUDDHA of SUBURBIA 1990 David Bowie 1993

KOM MED FLER EXEMPEL; TACK!!!!
Lena kjersén edman

2010-07-08 · 10:07

STILL GOING STRONG.
Han är slank, smidig och med en skarp profil. Som en vakande örn.
Överlägsen alla  kollegor, gemytlig men alls  icke ofarlig, tystlåten men med skärpa i replikföringen  (avfyrar emellanåt imponerande oneliners), löser förbluffande elegant och  logiskt olösliga problem, vet ALLT om Londondimmor, bryr sig inte om fingeravtryck, uppbär aldrig honorar i form av pengar.

VEM är denne underbare man? 
Jo, det är både SHERLOCK HOLMES ("En studie i rött" och, och ...) och TURE SVENTON,.
(Jag skriver denna sommar en bok:
"Intertextualitet, covers och kärlek i litteraturen")

Jodå, vissa skillnader finns. Sherlock Holmes läspar ej och det är inte temlor som är hans last. Ture Sventon är varken boxare, kriminolog, violinspelare eller kokainist. Men annars är dessa detektiver enäggstvillingar!
VARNING,
SE UPP BAKOM SKOHYLLAN:Ständigt denna Vessla!

lena kjersén edman

2010-07-02 · 07:54

Jag har ofta tänkt att Edvard i "Twilght" lför en del unga flickor och kvinnor nog är minst lika mycket drömmen om den gode pappan som drömmen om pojkvännen - eller att drömmarna glider ihop i en längtansgröt.
Längtan efter: En man som alltid vill mig väl. En som bär mig genom farorna. Som INTE begär mig sexuellt men men alltid talar om hur vacker och underbar jag är. Som ser just på mig med kärlek.
Därför är det fruktansvärt att tänka sig att polischefen Göran Lindberg  (och många andra vuxna män) så ofta" leker" grymma sexuella pappa-dotter-lekar med de livsförvirrade mycket yngre kvinnor som de stämmer träff med på nätasjter.